grannaas

Vecka 38

Barnet:

Barnet bestämmer allt

I flera veckor har din bebis utveckling mest handlat om förbättringar av organens funktioner, inte någon uppbyggnad av dem. Hjärnan och nervsystemet utvecklas fortfarande och fungerar bättre för varje dag, och kommer att fortsätta att utvecklas långt efter det att bebisen är född. Ja, faktiskt ända upp till sena tonåren.

Nu betraktas barnet som fullgånget. När är det dags att föda, då? Du kan önska i morgon, men det är barnet som alldeles på egen hand bestämmer det. Forskning visar att våra gener avgör hur länge vi stannar i livmodern. Barnet har det programmerat i sig, från arvet från dig och från pappan. Det finns inte mycket du kan göra åt saken, förutom att vänta.

Mamman:

Svårt att sova

När barnets huvud eller rumpa har fixerats blir det ofta lättare att andas, men du får mer tyngd på magens nedre del. Du kan känna hur det sticker till när bebisens huvud stöter emot bäckenbotten.

Nu är det riktigt svårt att hitta en bekväm sovställning. I ärlighetens namn är det svårt att hitta en bekväm ställning om du så än ligger, sitter eller står, men det är snart över. Snart är din bebis här.

Försök att inte bli irriterad på omgivningen som frågar om du har gått över tiden eftersom du är så stor ("Tack, det kändes toppen att höra") eller varför du inte har fött än ("Det kan väl du berätta för mig?”). Försök att inte bry dig. Planera istället in saker att se fram emot, om du orkar. Gå på bio, färga ögonfransarna, gå till frisören, ta en promenad i friska luften, ät middag med dina vänner, njut av lugnet före stormen.

Visserligen kan det dröja upp till fyra veckor innan förlossningen, men förlossningen kan starta när som helst nu. Så nu några ord, om just att föda. Kom ihåg att din kropp är skapt för att föda. Möt den första värken med tillit och fokusera på din uppgift. Du kan det här. Du har något stort och fantastiskt att se fram emot. En föda är en sak. Men det är först efteråt, när er son eller dotter äntligen finns hos er, som det riktigt stora äventyret börjar! Då är ni föräldrar! Lycka till!

---

Det där att man kan känna hur det sticker till när barnet stöter mot bäckenbotten, JOVARS! aj aj aj, säger jag bara. Det ilar i hela underlivet och strålar ner i benen. Inte så skönt kan jag säga. Men allt ont känns som ett steg närmare förlossning och det tackar vi ju Ja till :) Angående förlossning, så var vi ju på förlossningen i onsdags. Det kändes bra, vi fick även träffa 1 vecka gammal bebis från våran föräldrargrupp! En liten flicka blev det, Vilja skulle hon heta. Jätte söt! Tror hon blev 1 månad förtidigt född! Igår var vi till barnmorskan för att kolla upp mitt SF-mått och det hade växt på sig hela 3 cm på 1 vecka! Så nu ligger det på 34 cm. Bra där lillen :) Allting såg jätte bra ut t.om mina järnvärden var så bra så jag kan sluta med järntabletterna om jag vill, weey då kanske man kan få bajsa igen! hahah. (ja lovar att järntabletterna sätter STOP för det, usch)  Bebisen låg fortfarande pyttelite ruckbar, men snart så! Barnmorskan sa också att hon tror att den lilla kommer titta ut innan mitt BF. Så kan man ju inte säga, nu kommer jag ju gå och hoppas, haha! Men den får komma när den vill :)  Min omkrets på magen ligger på 107 cm och vikten står på + 17 kg! Hujedamig!  Snart är det över, exakt 3 veckor kvar till BF och denna helg jobbar jag mina 2 sista dagar! WIIIEE!

älskar dig Y

Vecka 36

Barnet:

Precis som en nyfödd

I den här veckan har din bebis nästan helt växt i sin skrynkliga hud. Huden är jämn och fin eftersom fettet under huden nu är fullt utvecklat. Ansiktet är lite rundare och huvudets diameter är 90 millimeter.

Nu kan din bebis göra allt som en nyfödd kan.

Hon eller han har sjunkit ned ännu lägre i ditt bäcken. Och de allra flesta ligger med huvudet nedåt. Bara ett fåtal ligger med rumpan först. Om så är fallet är det dags att försöka vända barnet.

Mamman:

Bara en månad kvar!

Nu är du på upploppet. Din livmoder når förmodligen upp till revbenen.

Runt vecka 32–34 kommer din barnmorska eller läkare att känna på magen för att avgöra hur barnet ligger därinne. Det kan ha ändrats många gånger under graviditeten. Runt vecka 34–36 lägger sig barnet vanligtvis i rätt läge och håller sig där.

Har du sett om din mage har sjunkit något? Kanske har du fått lite lättare att andas?

Även om det är lättare att andas är det inte ovanligt att du känner dig lite ledsen och irriterad vid den här tiden. Du sover förmodligen dåligt, har ont i ryggen, känner dig stor, blir andfådd av ingenting och svettas mer än vanligt. Allt det här är helt normalt, även om det inte är någon direkt tröst. Nu pratar vi om något roligare i stället; hur vet man att förlossningen har börjat?

Du har kanske redan har känt av förvärkarna? (Riktiga värkar kommer regelbundet och blir starkare och starkare med tiden. Riktiga värkar kan inte vilas bort. De upphör inte.) Ett första tecken kan vara att du får en blodblandad flytning. Det är slemproppen som släppt. Den består av ett geléliknande slem och har täckt livmoderhalsen under de senaste nio månaderna. Men det kan fortfarande dröja innan förlossningen börjar – men det är ändock ett tecken.


Allt som står i denna text stämmer verkligen överens om hur det är nuförtiden! Dock ingenting om att jag fått lättare att andas, tycker nästan det är jobbigare. Fast det kanske beror på att jag är täppt också. Vet inte ja!! Bebisen har ju legat med huvudet neråt så himla länge nu förhoppningsvis fixerar den sig snart! Ska till Bm på tisdag, vi får se då :) Sen är det inte så mkt nytt minsann, magen har växt till 106 cm men vikten står kvar på 72 kg! Men tänk, nu är det inte långt kvar!

 

Måste visa mina fossingar också! haha. Högerfoten har ju en tendens att svälla upp mer än vänstra! not hot kan jag säga! Har nog faktiskt seriöst Aldrig känt mig Osexigare än vad jag gör nu! Hahah!!

Vecka 35

Barnet:

Det börjar bli trångt

Nu börjar det bli trångt, din bebis lägger på sig mellan 25 och 30 gram per dag, så hon eller han har inte lika mycket plats som tidigare att röra sig på. Dessutom har ditt barn kanske vänt sig så att huvudet pekar nedåt, redo för förlossningen.

Därför blir det allt mer stillsamt i magen.

Mamman:

Hud som kliar, armar som krymper

En del kvinnor får en hemsk klåda, särskilt på magen, i handflatorna och på fotsulorna mot slutet av graviditeten. Du kan lindra plågan genom att smörja in dig med fuktkräm. Eller prova att borsta med en mjuk babyborste där det kliar som värst. Berätta för din barnmorska eller läkare om det kliar mycket.

Du känner dig säkert tung och klumpig, och blir med all säkerhet lätt irriterad. Inte så konstigt. Din mage är ofta i vägen, armarna känns för korta och att hitta en bekväm sovställning verkar omöjligt. Prova att sova på sidan. Vissa strategiskt utplacerade kuddar kan också hjälpa.

Svårt att knyta skorna? Det finns bara en lösning – inga mer knytskor (eller en ständig skoknytande partner till hands). Inga klackar är modellen nu. Högklackat och platåskor är snyggt, men nu behöver du stabilitet. Fotmassage är alltid välkommet. Be din partner om assistans. På en gång. Lön för mödan, är argumentet.


Mer stillsamt i magen? njaa.. Vet inte riktigt om jag kan hålla med om det. Nu är det rörelser konstant hela tiden! Inte lika "snabba" som förr, men nu känner man ju för tusan varenda liten rörelse. Man märker ju att det blivit trångt därinne! Jag var ju på barnmorske besök häromdagen och då låg lilla huvudet fortfarande neråt. :)
Tung och klumpig - check! Lätt irriterad - check! Man blir lixsom irriterad på sig själv för att man inte är lika snärt och smidig som förr och att det tar cirka hundra år att lägga sig bekvämt! Längtar tills man får sova på mage igen, åå lovely! Livmodern fortsätter att växa uppåt, så nu känns de verkligen att man klämmer ihop något om man böjer sig ner! Men snart är det över! :)

Kroppen: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt. Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande.

Barnet: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.


Eftersom det kan hända i princip närsomhelst nu så går man och tänker rätt mkt på förlossningen, ja. Minsta lilla grej som man aldrig känt förut, undrar man om det kanske startar. Hahah.. Alla dessa historier man hört och shit! På nåt vänster så har jag börjat inbilla mig att det kommer bli ett april-barn, men man vet aldrig :) H*n ska ju såklart komma när den känner sig redo, men man vill ju gärna ha den här nu!!
Min mage verkar inte växa så mkt i omkrets nuförtiden, omkretsen ligger kvar på 105 cm. Men det känns ju himla skönt, vill inte att den ska puta mer nu. Vikten står på 72,0 kg! Känns som att allt växande har avtagit lite på min kropp, mkt skönt :) Nu är det bara bebbe som ska gå upp 250g i veckan, puuh!
I allmänhet så känner man ju ganska fort nu när kroppen tar stryk, ansträng dig för mkt = gammal kärring, några timmar senare. Så det gäller att man tänker sig för nuförtiden, man orkar lixsom inte allt man gjorde förr! Såå ää det bara! Men nu är det verkligen inte långt kvar!! :)


 



Undra om den sjunkit lite? tycker det är jätte svårt att avgöra eftersom jag bär barnet så långt ner redan och sen skiljer det sig en del från morgon till kväll.

Den här tjejen tycker jag skriver så himla trevlig blogg och nu har hon precis fött barn och skrivit ett inlägg om hur saker och ting är efter förlossningen sånt som gärna glöms bort! Läs det här vettja!

älskar att läsa folks egna erfarenheter och inte bara massa fakta på olika sidor!

Idag är det 18 januari vilket betyder 2 månader kvar till BF! jesus. Det är verkligen ingenting och ljusar tider gå vi mot också, vilket betyder att tiden rullar fortare än nånsin. :)

Som sagt så började dagen med ett besök hos vår Bm Lena! Allt såg kanon ut, SF-måttet låg på 31 cm. Så det växer på! Det känns kan jag säga. Uscha vad jobbigt det är nu för mina stackars revben! Tänk att jag nästan gått runt och haft ont i dom i nästan 7 veckor! Hahah. Hur fort har det inte gått lixsom?  Alltså jag kan inte komma ihåg hur det är att sitta bekvämt, sova bekvämt eller böja sig ner utan att allt tar emot. Sjukt ju. Alla rörelser som man gör i vardagen, som man inte tänker på som Ogravid blir genast en process lixsom! Jani, farscinerande är ordet.


nu är jag ledig onsdag & torsdag, naajs!